Der erste Tag meines Praktikums

Hallöschen! (Har lärt mig att en kan säga så, så mycket roligare ju)!
Jag kom nyss hem från min första praktikdag! Jag känner redan att jag kommer tröttna på det här med att pendla tre timmar sammanlagt varje dag men nu när jag väl är hemma känns det ändå värt. Nu ska jag berätta så varning för lång text dock inte på tyska (än)!
 
Dagen började med att jag gick upp i lagom god tid, kollade ut på en snöbeklädd gata och insåg att scheisse, jag borde ta ett tidigare tåg och har därför inte alls så mycket tid på mig. Det resulterade i att jag glömde innerskorna hemma och kände mig därför riktigt förberedd (eller inte). Hur som helst! Jag hann med det tidigare tåget och tänkte att jag skulle vinna på det då jag är van vid Sverige där kollektivtrafiken kaosar så fort en snöflinga syns till men här i Dyssan, där snö är en rätt ovanlig grej, är det däremot annorlunda märkte jag. Eller så hade jag tur. Allt flöt på och jag kom fram liiite för tidigt. Utan inneskor. Men ingen märkte skorna och inte heller nämnde chefen någonting om att jag gått min hygienutbildning i sista minuten. Så jag kunde pusta ut, torka av mina skor och börja min första praktikdag på det tyska sjukhuset!
 
So, wie war es denn? 
Jag kände mig väldigt välkommen då en av de som jobbade dagskiftet tog emot mig och var noga att visa mig allt hon gjorde och hur avdelningen fungerar! Hon var noga att presentera mig för alla och påpåekade att jag skulle fråga om det var något jag inte förstod. Jag blev rätt impad (och förvånad) att hon kom ihåg det jag berättat om mig själv plus lite till då hon inför några kollegor berättade att min mamma är tysk. Det hade jag inte ens sagt så hon måste ha läst mitt personliga brev. Känns så fint att hon verkligen bryr sig om mig och min praktikperiod där. Jag tror jag ska gå med henne imorgon också så det känns bra! Något annat som förvånade mig var att hon efter två timmar i mitt sällskap bad mig självständigt mäta vitala parametrar (puls, blodtryck, temp osv). Visst har jag gjort det förut men ändå! Dock bad jag någon vara med då jag efter 2,5 år på sjuksköterskeprogrammet fortfarande är så sjukt osäker på blodtryck (pga att man i Sverige mest mäter det automatiskt) plus att jag även skulle ta MRSA-prov (MRSA = bakterie som patienterna förhoppningsvis inte har) vilket är helt nytt för mig. Men jag hade rätt 2 av 3 gånger på blodtrycket och proven gick braa så mitt självförtroende höjdes en aning!
 
Resten av dagen löpte sen på och jag hade faktiskt två långa samtal på tyska med två patienter. Den ena hade dock demens och glömde efter cirka 30 sekunder allt hon redan sagt så vårt 20-minuter långa samtal blev ganska enformigt. Men jag märkte att hon blev glad att jag tog mig tid. Det andra samtalet var med en pigg dam som jag diskuterade det tyska skolsystemet med. Sån himla bra grej att min praktik också fokuserar på språket. Då kan jag om jag känner för det sätta mig inne hos en patient och prata och det glädjer ju både mig och patienten. 
 
Sammanfattningsvis en bra första dag och jag tror jag kommer utvecklas både språkligt och rent yrkesmässigt. 
Jag kommer nog lära mig en del om tysk arbetskultur också. Idag insåg jag bland annat hur svårt det är att veta vilka man Du:ar och vilka man Ni:ar och dessutom var jag den enda med matlåda innehållandes varm, lagad mat. Eller ja, den enda med matlåda överhuvudtaget. På min avdelning äter morgonpersonalen sen frukost (vid 11 ungefär) och sen inget fram tills de slutar (vid 14). Jag kommer ha min praktik mellan 9-17 så känns ändå rimligt med lunch. Dock får jag nog äta den i min ensamhet, men tid för slösurfning (på svenska!) kan alltid vara lite skönt!
 
Nu ska jag ta vara på den lilla kvällstid jag har innan det är dags för ännu en arbetsdag.
Schönen abend noch!
 
Tschüss!
 
* * * | |
Upp